Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Meditation |
KAPITEL 2
Kärlekens praktiska sätt att vara som världens frälsning
Men genom Världsåterlösaren skulle ett ännu starkare ljus uppenbaras från Guds andes strålflöde.
Kärlekens principer skulle inte uppenbaras blott i sköna ord och hymner.
Den skulle inte förbli enbart abstrakt.
Den måste också uppenbaras i kött och blod som praktiskt levnadssätt eller sätt att vara.
Hur skulle mänskligheten annars få syn för sägen?
Hur skulle den annars få bekräftat att en mentalitet som kunde uppfylla alla de ovannämnda kärleksprinciperna i sättet att vara inte var utopi, inte var fantasi eller overklighet, utan en orubblig realitet, som inte bara redan existerade i kött och blod utan även var en av Gud manifesterad modell, vars efterföljelse i sinne och sätt att vara orubbligt skulle föra all världens människor ut ur krigets och lidandets mörka natt och fram till kärlekens och därmed till fredens livgivande, hjärtevarma och solrika nejder?
Genom Världsåterlösarens speciella sätt att vara uppenbarades för världen hur en människa i kött och blod verkligen kan äga kärleken till sin nästa i så hög grad, att hon är helt oberörd av vilka förföljelser eller lidanden denna hennes nästa än har utsatt henne för.
Inte ett enda ögonblick under korsfästelsens långsamma och plågsamma död, som väl är själva kulminationen av vad som kan åsamkas en människa av tortyr eller lidande, kom Världsåterlösaren ur fattningen och förlorade sitt kärleksfulla sinnelag.
Den kärleksfulla inställning han hade till sin omgivning, däribland också sina bödlar och den hånande människohopen vid korsets fot, fullbordades i det stora kärleksbevis som skulle bli nyckeln till salighetens port eller världens frälsning.
Som en väldig ljusgloria i jordens andliga atmosfär strålar, lyser och värmer ännu i dag denna världsfrälsande ömhetsbetygelse genom de eviga orden på korset: "Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör."
Här uppenbarades det att Världsåterlösaren var – ett med Gud – ett med sanningen – och ett med kärleken, både fysiskt och andligt.
I den väldiga själsstyrka som kom till uttryck i Getsemane trädgård genom orden: "Fader, låt din vilja ske, inte min", blev Världsåterlösaren ett med Guds vilja, ett med världens frälsning, som här måste baseras på skapandet av ett exempel, en modell för ett fullkomligt sätt att vara, en förebild för kommande tiders generationer, en uppenbarelse av att kärlek i sitt högsta framträdande verkligen består i att ge sitt liv för andras räddning. Här uppenbarades att han var ett med kulminationen av detta upphöjda mentala tillstånd. Genom orden "de vet inte vad de gör" dokumenterades att han var i kontakt med det allra högsta vetandet. Ty hans bödlar visste verkligen inte vad de gjorde. De kände inte till sanningen om Jesu liv och väsen som Guds sändebud och världsfrälsare. Hade de inte varit så underutvecklade som de verkligen var, kosmiskt sett, så skulle de ha lovprisat och hyllat honom. Men då de inte visste vad de gjorde, skulle det vara orimligt om de utsattes för straff. Han bad därför sin himmelske Fader om att befria dem från denna orimlighet. Livet har andra sätt att undervisa människorna om deras misstag än den våldsmetod som de under begreppet "straff" tillämpar mot de underutvecklade medmänniskor de kallar "förbrytare". Dessa tre demonstrationer av den fullkomliga människans väsen: ett med Fadern, ett med sanningen eller det högsta vetandet och ett med kärleken, var de ljusmanifestationer som är världens frälsning, det vill säga: människornas befrielse från de rester av djurisk mentalitet som de ännu denna dag inte har befriat sig ifrån, ja, ännu rent av håller högt i ära på grund av sitt alltjämt underutvecklade eller icke färdiga tillstånd. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt