Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Kosmiskt medvetande |
3 KAPITLET
Instinkten är rester av forntida "kosmiskt medvetande"
Går vi däremot tillbaka i utvecklingen, så ser vi att tidigare människor i materiellt hänseende var mera primitiva, men i sitt förhållande till naturen eller Gudomen representerade de ännu i stor utsträckning rester av ett forntida "kosmiskt medvetande".
Sådana väsen kan absolut inte föreställa sig att det inte skulle vara en levande försyn, en gudom eller gudar bakom alla naturens olika företeelser.
De ser således bakom åskans mullrande, bakom stormens väldiga makt, bakom havets bränningar såväl som i vulkaner, klippor och berg eller bakom kometer, sol och stjärnor, härskande, övernaturliga andar.
Det är för dem ofattbart att dessa realiteter skulle vara tillfälliga, livlösa eller döda företeelser.
Dessa väsen lever således i större kontakt med Försynen än den materialistiska kulturmänniskan som varken tror på eller kan fatta en försyn.
Att naturmänniskan inte kan fatta denna försyn i verkligt vetenskapliga eller intelligensmässiga tankeformer är självklart.
Denna förmåga är ju för länge sedan på grund av den pågående "invecklingen" satt ur funktion.
Sin uppfattning av Försynen bakom allt kan hon endast få genom sin instinkt.
Hennes religiösa uppfattning tar sig endast uttryck i instinktmässiga aningar och företeelser.
De forntida resterna av "kosmiskt medvetande" uppträder således här som identiska med vad vi i det dagliga livet kallar instinkten.
Går vi längre tillbaka i utvecklingen och ser på de väsen vi kallar djur, så finner vi att denna instinkt är ännu mer dominerande eller ledande i väsendenas medvetande. Det är denna instinkt eller detta degenererande "kosmiska medvetande" som på mångfaldiga sätt leder dessa väsen inom områden där de på det fysiska planet ännu inte kan ha tillägnat sig någon rent vetenskaplig, vaken dagsmedveten insikt. Vad menar ni om den lilla kycklingen som böljar skrapa efter korn eller kärnor strax efter det den kommit ur ägget, eller flyttfåglarnas säkra flykt tusentals mil bort över klotet till det åtrådda målet? – Kan en människa göra något liknande? – Måste hon inte först tillägna sig denna förmåga genom mödosamt studium för att därefter understödja den med hjälp av kompass eller andra instrument, mått och beräkningar? Går vi ännu längre tillbaka i utvecklingen och ser på de livsformer vi kallar "växter", så ser vi att dessa helt domineras av instinkten eller ett degenererande "kosmiskt medvetande". Medan de andra nämnda väsensarterna, jordmänniskorna och djuren, hade ett begynnande, vaknande dagsmedvetande sida vid sida med sin instinkt eller sitt döende "kosmiska medvetande", är växtväsendenas fysiska liv däremot helt baserat på deras instinkt De har ännu inte något dagsmedvetande på det fysiska planet Men samma väsen har likväl genom en föregående mineraltillvaro nått in på det fysiska planet. De har genom ett inre begär efter hand blivit så invecklade i den fysiska materien, att de fått en fysisk organism, genom vilken det kan börja uppstå reaktioner av påverkningarna från den yttre fysiska naturen. Det är genom dessa reaktioner, som väsendet får större och större förmåga att manifestera tilldragning och begär till den fysiska materien, i vilken det alltså blir mer och mer "invecklat", blir till djur och därefter till jordmänniska, i vilken tillvaroform samma tilldragning når sin kulmination hos den dräpande, mördande och hatande individen. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt