Sakens och institutets utveckling

Martinus-saken
Martinus använde uttrycket ”saken” som en samlingsbeteckning för det intresse och de olika aktiviteterna, som är knutna till hans andligt vetenskapliga arbete. Orsaken till denna neutrala beteckning har utan tvivel varit att han ville understryka sitt andliga arbetes fria karaktär. Det var viktigt för honom att ”saken” endast bärs upp av ett gemensamt intresse för den andliga vetenskapen ─ utan någon form av organiserad rörelse, medlemskap eller föreningsbildning.

Martinus tillsammans med stödjare av saken, mars 1953

90 år – och i ständig tillväxt
Saken har sin 90-åriga födelsedag år 2011, eftersom det hela startade med Martinus kosmiska invigning år 1921. Åren därefter skapade han fundamentet för beskrivningen av den andligt vetenskapliga världsbilden, som blev hans mission att förmedla till världen.

Under denna period fick han kontakt med den första lilla kretsen av intresserade, och de stöttade honom så att han kunde fortsätta sin livslånga uppgift med att förmedla de kosmiska analyserna till offentligheten.

Han höll sitt första offentliga föredrag år 1930, och första bandet av huvudverket Livets Bog kom ut år 1932. Sedan dess har ju saken vuxit lugnt och stilla och har i dag intresserade i många länder världen över. Delar av författarskapet har översatts till 20 andra språk, och det har uppstått en rad vittförgrenade informations- och studieaktiviteter i in- och utlandet. Man kan höra mer om Martinus kosmiska invigning, det stöd han fick i starten och den fortsatta utvecklingen av saken i föredraget Om mig selv, min mission og dens betydning.

Livets Bogs Bureau

Föredragsgäster i institutets hall, ca 1943

Det första centret inom saken var mycket anspråkslöst. Tillsammans med sin första fasta medarbetare, Erik Gerner Larsson, upprättade Martinus år 1932 ett litet kontor som fick namnet ”Livets Bogs Bureau”. Detta hände i en lägenhet på Frederiksberg i Köpenhamn, och då intresset för att få höra om den kosmiska världsbilden växte under 1930-talet, flyttade byrån senare till större lokaler där det fanns mer plats även för studiecirklar och föredrag. Vid sidan av aktiviteterna i Köpenhamn byggde man upp en kurs- och feriekoloni i Klint vid Nykøbing Själland, dit många intresserade kom på somrarna. År 1943 övertog Martinus egendomen Mariendalsvej 94-96 på Frederiksberg

Martinus håller föredrag i institutets sal, 1943

Institutet på Mariendalsvej
Den nya egendomen invigdes med ett föredrag av Martinus den 3 oktober 1943. Det var 400 åhörare som hade anmält sig, så att föredraget måste hållas i två omgångar. Egendomen var under nästan 40 år Martinus fasta bostad och arbetsplats, och den utgjorde samtidigt – liksom i dag – ramen omkring de praktiska uppgifterna med bokutgivningar, tidskriftsredaktion, föredrag och studiecirklar m.m. År 1945 fick institutet det officiella namnet som används än i dag, nämligen ”Martinus Åndsvidenskabelige Institut” eller den kortare formen, ”Martinus Institut”. År 1956 blev institutet organiserat som en allmännyttig självägande institution.

Instituttets tryckeri, 1950'erne

Vardagen på institutet

Det centrala i Martinus liv var naturligtvis att få skriva de kosmiska analyserna, och detta omfattande arbete tog det mesta av hans tid. Förutom att hålla föredrag var Martinus därför ofta sysselsatt vid sin skrivmaskin i lägenheten på institutets andra våning, där han kunde få det nödvändiga lugnet. Han deltog också i planeringen av sakens praktiska liv tillsammans med sina nära medarbetare, som stod för husets administration och tryckeriverksamhet.

Dyrehavsbakken ca. 1977, © Mischa H. Lim

Trots sin begränsade tid var Martinus en mycket gästfri människa, och han visade alltid ett otroligt tillmötesgående sätt mot alla som kom för att fråga honom till råds i livets svåra frågor. Han tog dessutom emot gäster från in- och utlandet som var intresserade av analyserna.

Martinus tog gärna pauser från det krävande arbetet med att skriva för att delta i utflykter eller sammankomster i goda vänners lag. Här blev han alltid en naturlig mittpunkt i kraft av sitt humoristiska, intresserade och kärleksfulla väsen gentemot allt och alla.

Martinus och medarbetare på institutets trappa, ca 1976

”Strukturen” och institutets ”lagar”

Torsdagsmöde, 1979

Under sina sista år ägnade sig Martinus ingående åt tillrättaläggandet av sin saks framtida struktur. Det fastställdes att institutets ansvarsområde inom saken skall omfatta följande huvuduppgifter:

att bevara Martinus samlade verk oförändrade såsom de föreligger från hans sida
att upplysa om dessa verk, och
att göra verken tillgängliga för intresserade bland annat via publicering, översättning och undervisning i betryggande form.

Martinus ville därmed säkerställa att det på en plats i världen finns denna förpliktelse att bevara hans verk och tillvarata ensamrätten till att översätta och publicera dem på så många språk som möjligt. Institutet är tillika förpliktigat att upplysa om verken och erbjuda undervisning, som bygger direkt på Martinus världsbild. Vid sidan av detta utförs på privat och frivillig basis ett stort informations- och undervisningsarbete av intresserade runt om i världen. Var och en är fri att upplysa om Martinus världsbild bara upphovsrätten efterlevs. Det kan ske genom att bilda studiecirklar, hålla föredrag och kurser, göra hemsidor, skriva artiklar och böcker etc. Se närmare om upplysningsarbetet här.

Fram till Martinus bortgång blev principerna för institutets verk nedtecknade i det som benämns ”Love for Martinus Åndsvidenskabelige Institut” (ungefär: stadgar för Martinus Åndsvidenskabelige Institut). Intresserade kan här läsa Instituttets love fra 1982 på danska. De innehåller också fördjupande kommentarer från institutets dåvarande råd.

Man kan också läsa innehållet i Martinus testamente, i vilket han ger sitt formella godkännande av stadgarna och överlåter alla rättigheter åt Martinus Institut.

Stadgarna från 1982 har överförts till stadgarna för institutets nuvarande stiftelse, Fonden Martinus Åndsvidenskabelige Institut. Vi hänvisar i övrigt till boken Samarbejdsstrukturen, som innehåller en samlad beskrivning av principerna för samarbete och organisering inom institutets ramar.