Ældre Kosmos og Kontaktbreve

Käre vän, vet du vad det är att älska?
Jag vill försöka säga det.

Att älska, det är att bära börder
åt den svage, åt den trötte,
att vandra genom ödemarker då man kunde vila,
att glömma sina egna sorger för att glädjas med de glade,
att plocka blommer åt de många, som av vardagsmödan tyngas,
att sjunga bort den sjukes vemod,
att mitt i vintern väcka vårfröjd,
att bedja varmt för allt som lider,
att le åt allt det ljusa, goda,
att tro på allt det store, ädla
att hoppas, där ej hopp det finnes,
att strida där det fåfängt tyckes,
och till sist, när kväll är inne,
gå mot döden glömd och namnlös.

Detta, käre vän, det är att älska!
Detta är av allt det största!

 

(Källan tyvärr obekant)