Ældre Kosmos og Kontaktbreve

Föredrag av Martinus. Til svenska av fil. stud. J. Hedberg

Genom upplevelsen av ett olyckligt öde kommer människan oundvikligen att väckas till eftertanke och bli klar över, att hon måste förändra sitt handlingssätt, för att komma i kontakt med Guds ritning. Upplevelsen av ett olyckligt öde är djupast sett uttryck för absolut kärlek från Försynens sida, även om det inte känns så, så länge den varar. Om man ej finge lov att uppleva konsekvenserna av sitt eget handlingssätt, skulle man aldrig nå fram till visdomens sköna värld. Därför är det gudomligt, att misstagen alltid avslöjas. Avslöjandet av misstagen kommer alltid att resultera i upplevelsen av samvetskval. Vore det icke något som hette samvetskval, kunde man aldrig få veta, om något är rätt eller fel. Det är dessa misstag man tidligare kallede "synd", och människorna ha på vissa utvecklingsstadier lärt, att man kan få "syndernas förlåtelse", vilket vill säga, att om man begått et misstag, kan man under vissa betingelser undandraga sig de obehagliga följderna av sitt handlingssätt. Dock står det i Den heliga skrift, att "synden mot Den helige ande" omöjligen kan förlåtas, vilket vill säga, att det finns vissa former av misstag, som man omöjligen kan undgå att uppleva konsekvenserna av. Detta vill i verkligheten säga, att om vi äro i färd med att företaga oss en eller annan handling och därvid inte äro på det klara med, att vi stå i begrepp att manifestera något, som alls inte är i överensstämmelse med den "eldstod", som är oss medfödd, och det så visar sig omöjligt att förklara för oss, att vårt handlingssätt är felaktigt, då måste vi oundgängligen ta följderna. Dessa följder är den disharmoni, genom vilken vi en vacker dag uppdaga, att vi blivit avskiljda från den gudomliga planen. Genom vårt eget handlingssätt har en djup klyfta uppstått mellan oss och den gudomliga världsplanen. Detta uppleva vi som lidande och smärta, varigenom vi lära oss förstå de förklaringar, som vi tidigare ej hade förmåga att begripa. Det förhåller sig ju så, att varje människa handlar i kraft av vad hon anser riktigt, och hon kan hysa så stark tro på något som är felaktigt, att hon ej kan överbevisas om motsatsen. Med denna inställning går hon sitt olyckliga öde till mötes erfara sig till den visdom, som är all erfarenhets innersta kärna.

"Synd mot den helige Ande" fullbördas sålunda endast inom det område, där människan är så övertygad om rigtigheten i sitt handlande, att hon är absolut oemottaglig för yttre påverkan och hjälp. Här kan endast livet självt vara hennes läromästare. På andra områden däremot kan människan gott få "syndernas förlåtelse", nämligen där hon erkänner sitt felaktiga handlingssätt, där hon "ångrar" sitt uppträdande. Denna "ånger" utgör i sin kosmiska analys den kraft, som har i sin makt att neutralisera de återvändande ödesvågorna. Därför är det riktigt som det står skrivet, att man kan få "syndernas förlåtelse" för vissa saker – för andra icke.

Vad som är av betydelse för den enskilda människan är huruvida hennes dagliga levnadssätt är fullständigt i kontakt med hennes "eldstod" eller ej. Denna eldstod är alttså edra ideal, föroställningar och kunskaper om vad som är det "enda nödvändiga". En undersökning av ert vetande ger snart vid handen, att mycket av detsamma ej är framme i dagsmedvetandet, varför ni icke ögonblickligen kan göra bruk av det. I detta vetande är ni icke praktiskt medveten, blott teoretiskt, vilket i detta fall betyder, att vetandet i fråga är en dålig regulator av edra handlingar. Som andlig forskare lever ni i hög grad på ett stadium, där den "heliga Ande" på många områden medverkar i ert dagliga handlingssätt. Men det finns också fält, där ni inte är så noga med, om ert handlingssätt är i kontakt med vad den helige Ande föreskriver, d.v.s. ett rent, kärleksfullt medvetande, och det är där besväligheterna och lidana infinna sig. Ni kan t. ex. i så hög grad vara upptagen av att utveckla er på ett bestämt fält, att ni skänker de övriga fälten i ert medvetande mindre uppmärksamhet, varvid ni på dessa fält lätt kommer att utlösa ett handlingssätt, som visar sig vara i disharmoni med er eldstod, med den plan, som Försynen har med er. Det är här som mitt arbete kan få en viss betydelse för er, därigenom att det antingen visar er, hur ni kan förebygga lidandena, eller också hur ni skall möta dem på det rätta sättet och utdraga de rätta erfarenheterna ur dem, så att ni en annan gång kan blanda de mentala energierna rätt. Mina analyser kunna hjälpa er att se er egen mentala eldstod riktigt och således göra det lätare för er att se den väg ni bör följa. Det sätt, på vilket vi skall komma att manifestera ljuset, är redan förutbestämt, och därtill skall hänsyn tagas redan i dag. Därför böra vi redan i dag vara med och forma vårt framtida handlingssätt. De verkningar vi framkalla i dag, komma att bli medbestämmande för vårt framträdande i kommande år och i kommande liv, samt medbestämmande för blivande ljusa och mörka fläckar i vårt medvetande.