Ældre Kosmos og Kontaktbreve

Enligt den andliga vetenskapen – och den fysiska bestyrker inom sin forskningsaffär denna uppfattning – befinner sig hela världsalltet i ett tillstånd av oavbrutna vibrationer, där orsak blir verkan och verkan blir orsak i en ändlös kedja. Bakom all denna rörelse spåra vi en väldig skaparetanke, som framträder för oss dels i form av universums lagbundenhet, dels i form av rörelsens målsättning. Sett ur människoperspektivets synvinkel pekar skapareviljan mot framkallandet av ett alltmera vidgat jagmedvetande, som trots en understundom nästan förlamande mörkupplevelse synes bestämt att en gång skola nå en kulminationspunkt inom den mänskliga utvecklingens ram i en sfär av strålande ljus. Inom gränserna för vårt medvetandes reaktionsförmåga, som alltså är under ständig stegring, äro vi själva medaktörer på denna livets stora scen. Att vi kunna deltaga i det väldiga skådespelet, bevisar enhetligheten mellan materien utanför oss och i oss, vilket å andra sidan självfallet är förutsättningen för upplevelse överhuvud taget.

Om vi begränsa våra tankar i detta ämne till vårt eget solsystem, synes det ligga nära till hands att antaga, att alla dess olika materietillstånd uppkommit genom en central impuls genom modermaterien eller, annorlunda uttryckt, att bakom alla dessa olika materietillstånd ligger en enda ursprunglig vibration, som efter hand som den avtagit i styrka, låtit materien gradvis förtäta sig, så att olika grundtyper av aggregationer uppkommit, vilka i sin tur blivit områden för olika medvetenhetsaspekters utveckling. Genom denna process skulle då bland annat ha bildats de fyra materieriken, som människans medvetande i större eller mindre grad för närvarande omspänner eller tangerar – intuitions-, intelligens-, känslo- och fysisk materie eller, betraktat från vad man skulle kunna kalla livssidan, intuitions-, intelligens-, känslo- och fysisk energi.

Genom kontakt med vibrationerna i dessa olika materietillstånd utanför oss utsättes den motsvarande materien i oss själva för svängningar med åtföljande ständig utvidgning av vårt vibrationsfält, vilket resulterar i en fortgående tillväxt i medvetandets spännvid. Vad vi emellertid ytterst uppleva, är icke de yttre svängningarna utan reaktionerna därav i våra egna materieformationer. Å andra sidan veta vi, att vi kunna reproducera en mångfald upplevelser, nämligen alla dem som vårt medvetande behärskar, varav sålunda kan slutas, att det existerar överensstämmelse mellan det stora Något, som gett den ursprungliga skapelseimpulsen, samt oss själva, och att vi i oss själva ha en skapare, skapelseförmåga och det skapade. Den grad av skapelseförmåga, som vi förmå manifestera i allmänhet eller inom något särskilt område, blir i sin tur mätaren på vår nuvarande allmänna eller speciella utvecklingsnivå.

Trots att det sagda endast utgör en ytterligt schematisk skissering av ämnet, hoppas jag likväl att därigenom ha lyckats antyda, att vi i oss själva ha en delvis utvecklad, delvis latent förmåga att uppleva och reproducera de svängningar, som universum uppvisar, samt att begreppet utveckling innebär, att vi bringa vibrationskapaciteter i fostertillstånd i oss till aktiv utlösning. Det antogs, att den ursprungliga skapelseimpulsen gradvis avtog i vibrationshastighet, varigenom de olika materierikena bildades. Om vi betrakta detta som skapelsens involutionsprocess, skulle dess utvecklingsprocess bli den motsatta – det inkapslade levande väsendet vidgar gradvis sin förmåga att uppleva vibrationer med allt högre svängningstal, varunder sådana stadier ofrånkomligt måste förutsättas existera, då hastigheten inom en viss grundenergi eller en kombination av grundenergier bringas upp till sådan styrka, att ett överslag till närmast över liggande grundenergi inträffar. Detta är milstolpar, som bäst synas ange själva principen i utvecklingsprocessen, som naturligtvis genomlöper ett otal stadier av stegrad vibrationshastighet inom varje grundenergi.

Eftersom vi nu nalkas intuitionens eller den oreserverade kärlekens värld, bör vår förestående utveckling underbyggas på så sätt, att vi mobilisera vårt medvetandes mest altruistiska innehåll till en växelverkan med energierna och materien utanför oss. Den vanliga människan medvetande omspänner i mer eller mindre utvecklad grad den fysiska, känslans och intelligensens världar, medan däremot intuitionens strålande rike ännu i regel ligger utom räckhåll. Men vi äro på väg dit. Genom aktiviteten hos en förädlad känsla och ett skärpt intellekt, förenade i harmonisk samverkan till omvärldens bästa, skall intuitionens värld en dag upplåta sina portar för oss och vi skola glida in i detta det högsta utåtriktade medvetenhetstillståndet, in i det Naturens rike, där människoånden i sanning dväljs och verkar, där de mest upphöjda tankar av broderskap, kärlek och uppoffring ha sitt hem, där man finner allt det, som knyter människa till människa och hela skapelsen samman.