Ældre Kosmos og Kontaktbreve

När en nyskapelse hunnit så långt i utveckling, att de första trevande livsyttringarna ligger ett stycke bakom en, är tiden kommen för återblick och omdöme. På grundval av denna uppfattning följer här några glimtar från studiegruppen i Malmö.

Till de oftast återkommande frågorna efter de föredrag, som under hösten och våren hållits hör dessa: "Varför har jag inte fått veta detta förut?" och "Vad vill egentligen Martinus"? På den första vill jag svara att varje människa, som enträget åstundar andlig utveckling, inte kan undgå att få tillfälle till denna utveckling, – vad som varierar är tidpunkten, då dessa möjligheter öppna sig. För Sveriges vidkommande blir Martinus institut för andlig vetenskap den källa, varur många människor skola kunna hämta det mått av vetande, som de på intet annat sätt kunna erhålla. Ingen kan hindra deras tillträde till detta det andliga vetandets regioner, de skola föras dit av osynliga hjälpare så snart omständigheterna det medgiva och endast deras egen bristande erfarenhet sätter gränserna för deras förmåga att tillgodogöra sig den ledning studiet av Martinus kosmiska analyser giver. På den andra frågan skall jag svara kort, att Martinus vill skapa en vetenskapligt lagd andlig undervisning, som grundad på kosmiska analyser och fri från varje sektbildning och ceremoni uteslutande tager sikte på att bibringa den studerande ett sådant vetande om livet, att de dagliga händelserna från att synas vara isolerade, obegripliga och ändamålslösa komma att framstå som delar eller ett led i en kedja av kosmiska realiteter, som efterhand skola omskapa det samlade mänskliga samfundet från primitivitet och barbari till andlighet och humanitet.

Sekr. E. Gerner Larsson har under hösten hållit fyra föredrag och under vårsäsongen sju. På ett medryckande sätt och med intuitiv förståelse för våra behov, har han låtit oss få del av utvecklingens underbara panorama och vi skänka honom många tacksamma tankar i hans egenskap av vår ciceron för resorna genom livszoner och strålande tillstånd. Hr. Gerner Larsson har också varit den man, som övervunnit svårigheterna varhelst de uppträtt. Jag tänker på de besvärligheter passfrågan medförde i början av hösten. För danska medborgare kvarstå de alltfort, då något medgivande att resa till Sverige mera än en gång i månaden icke beviljas utan i speciella fall. Vi kunne ju kalla hans resor "uppdrag av vikt" och svårigheterna ha vikit dä realiserandet av planerna skulle genomföras. Att vara pionier för en sak har sina vedermödor och de bli inte mindre genom språksvårigheterna. I det stora hela ha alla deltagarna fått rikligt utbyte av föredragen och intresset har faktiskt varit så på högspänn, att åhörarna tillsammans verkat som en stor magnet på det kunskapsstoff som Hr. Gerner Larsson skänkt oss. Varje föredrag har beledsagats av ljusbilder av Martinus symboler och de ha liksom bildat den röda tråd efter vilken föredragen upplagts. Som lärare i de kosmiska analyserna kunna vi näppeligen få en mera kunnig, förstående och hjärtegod representant från Martinus aandsvidenskabelige institut i Köpenhamn och han har också aldrig lämnat någon möda ospard då han med kärleksfull hand lett våra första stapplande steg. Innerligt önska vi honom välkommen åter til hösten.

För att avsluta terminen och det första året kom Martinus till oss den 9 maj. Eftersom deltagarna i studiegruppen fått tillåtelse att taga intresserade vänner och bekanta med sig, hade för detta föredrag I.O.G.T.s ordenssal förhyrts och det visade sig också behövligt, ty vi voro fyra gångar så många som till studieföredragen. Martinus hade betitlat föredraget: "Den mentala suveräniteten" och för åhörarna blev det en verklig högtidsstund. Att tid och rum försvann kan ingen undra över, då ett så kolossalt berikande av ens andliga synfält ägde rum och fråga är väl om någon svensk publik fått veta så mycket om livsutvecklingen, fått skåda så mycket av Guds bilderbok som denna kväll. Sällan har den andliga atmosfären kring åhörarna tett sig så ljus för Martinus som denna afton. Språksvårigheterna, som till någon del kan lägga hinder för den riktiga föreställningen av vad som säges, hade denna kväll totalt eliminerats. Martinus talade direkt till ens hjärta och han å sin sida uttryckte också sin glädje över att bliva så bra förstådd. Jag kan också betyga honom, efter samtal med många av deltagarna, att hans första föredrag här i Sverige format sig till en succé pyramidal. Glädjen över att få förståelse för vad vi uppleva, att skönja möjligheter att kunna ernå ett vetande om Guds vägar och en kunskap om hur vi själva skola utveckla vår individualitet och aldrig mista den, lyste fram genom alla de närvarande med ett oförtydbart skimmer. Den lyckokänsla människan upplever; då hon upplever glimter av kunskapen om vägen till ändlig frihet, synes lika intensiv som den barnet känner inför sin första mångmilafärd.*) Alltnog man tycker att ens ord äro fattiga uttryck för vad man skulle vilja säga till tack åt Martinus, men med tanken kan man omsluta och omfamna och säkerligen kunde ingen låta bli att efter kvällena upplevelse i nattens tysta timmar sända en tacksamhetens tanke till den Gudom, som med Martinus som redskap låtit oss få del av denna oerhörda utveckling.

Malmökretsen har alltså genomlevt det första året. Problem efter problem har löst, efterhand som villiga händer har räckts oss till hjälp. Just nu skall de många detaljerna till korrespondensavdelningen utformas, och inom kort komma de första breven att utgå från vår egen dupliceringsmaskin. Att vi äro glada över denna utveckling är solklart. Studiekretsen kommer att under sommaren få del av Martinus föredrag, som efterhand komma att översättas. Trots de närbesläktade språken önska de flesta få föredragen på svenska. Att vi arbeta i kontakt med utvecklingen visar studiekretsens tillväxt och vi våga nära en ödmjuk förhoppning att kunna skänka andra sökande människor det de efterlängta, en livssyn som förklarar deras tillvaro och gör dem till nödvändiga medarbetare i en planmässig livsutveckling.

Martinus föredrag, som icke hade annonserats, uppmärksammades långt utanför Malmö. Vi kunde sålunda glädja oss åt besök från Borås, Ängelholm, Hälsingborg och Lund. Likaså hade flera från Köpenhamn kommit till kvällens föredrag. Ett improviserat samkväm ordnades efter föredraget och ett tjugotal vänner fick under ett par timmars animerad samvaro tillfälle att göra Martinus åtskilliga frågor. Bl. a gav Martinus förklaring på de skuggbilder som uppträda efter bombningen av Heroschima och som äro så täta i materialiseringen att de kunna fotograferas.

Tiden för uppbrottet nalkades och Martinus lovade att till hösten återkomma och ev. öppna säsongen.

Under terminen har E. Gerner Larssons bok "Martinus" blivit översatt och den väntas utkomma med det snaraste. Utvecklingen präglas sålunda av en dynamisk rytm och vi blicka fram mot höstens föredrag med glad tillförsikt. Som avslutning på denna artikel vill jag så tacka alla och envar, som med sin insatts medverkat till och möjliggjort att i Sverige låta "Martinus institut för andlig vetenskap" födas och fortleva. På återseende.

*) Denne sætning er rettet ifølge rettelsesnotitsen i det følgende nummer. Den oprindelige sætning lød: "Den lyckokänska människan upplever, då hon upplever glimtar av kunskapen om vägen till aldrig mista den, lyste fram genom alla de barnet känner inför sin första mångmilafärd."