Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(1-288) 
 
Avancerad sökning
   

 

Jordens moraliska misär som en fråga om orsak och verkan. En stimulerande grund för mottagligheten av en ny andlig upplysning. En ny och bättre tillvaro i jordsfären  31. Här ska dock tilläggas att det verkar som rättfärdigande omständigheter när man i Livets Bog får se, att denna jordens nuvarande, förhållandevis primitiva, moraliska standard med dess utlösning av mord, krig och lemlästning är liktydig med utlösningen av en hopsummerad, samlad verkan av alla enskilda individers manifestationer av egoistiska böjelser eller lägre tendenser. Den samlade jordiska mänskligheten utgör nämligen, kosmiskt sett, en hel kropp, i vilken varje enskild individ utgör en enhet. En enskild individs manifestation kan därför över huvud taget inte utlösas utan att bli en medverkande faktor vid utformningen av hela mänsklighetens öde. Eftersom hela världsalltet upprätthålls av eviga lagar som betingar orsak och verkan, och vilkas yttersta konsekvenser vidare för med sig behag eller obehag, vilket återigen betyder att ingen som helst form av manifestation kan bli till utan att vara identisk med antingen det utlösande momentet för behag eller det utlösande momentet för obehag, så utgör denna jordens nuvarande moraliska misär, med motsvarande utbrott av lidande, i själva verket endast en fråga om orsak och verkan. Mänsklighetens nuvarande tillstånd är alltså ett uttryck för att flertalet av dess enskilda individer i sin dagliga tillvaro har utlöst sådana orsaker, vars verkningar, enligt tillvarons eviga lagar, i sin djupaste analys måste komma att framträda som obehagliga för mänskligheten i dess helhet. Detta betyder i sin tur att om detta stora flertal av de nämnda väsendena i sin dagliga tillvaro hade utlöst motsatta orsaker, skulle den nuvarande tillvaron för mänskligheten ha varit en lika lycklig och uppbygglig form av livsupplevelse som den nu är olycklig och nedbrytande för samhällets dagliga liv. Det moraliska mörker som manifesterats i världen ska därför inte betraktas som något "helvetesstraff" eller någon "förbannelse" som kommit över människorna; dessa uttryck ska i stället, överallt där de förekommer, endast betraktas som liknelser eller symboler avsedda för en primitiv uppfattningsförmåga. Vad som har skett är blott att människorna företrädesvis utlöst orsaker, vilkas verkningars yttersta konsekvenser de inte kände till, men som nu, efter sin utlösning som realistiska händelser i världen, bildar en strålande bakgrund för individens insikt om sin egen andliga okunnighet och hjälplöshet, och på så sätt blir en utomordentligt kraftig stimulans för individernas mottaglighet för en helt ny andlig upplysning eller visdom – ända därhän att denna i sin tur kan resultera i en helt ny, långt fullkomligare och för nu levande och framtida människors erfarenhet, begåvning och uppfattningsförmåga mer tidsenlig kulturgrund eller världsmoral, inom vilken individen upplever sin egen identitet som ett odödligt väsen, som en gudason och som ett väsen, för vilken praktiserandet av kärlek till nästan blivit en naturlig vana eller ett anlag, och som därmed gör den eviga freden till ett faktum på de jordiska kontinenterna. Det jordiska lidandetillståndet har på så vis fört det goda med sig, att det skapat möjlighet för en ny och bättre form av tillvaro att börja sitt intåg i jordsfären.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.