Läs och sök i Tredje testamentet
| En annan förnimmelsedimension bakom tidens och rummets gräns. Förnimmelsen i tiden och rummet beroende av individens fysiska kropp | 236. Det existerar alltså en gräns för den fysiska kroppens räckvidd. Och allteftersom man når ut till denna gräns, ger sig detta till känna genom att den fysiska tillvarons detaljer mer och mer ter sig som "intet", vilket alltså hänger samman med den fysiska kroppens sviktande användbarhet. Men detta beror ju just på den tidigare nämnda omständigheten att vi här mer och mer befinner oss vid den fysiska världens yttersta gräns, på tröskeln till en annan värld, vilket återigen innebär: en annan form av tillvaro. Eftersom denna form av tillvaro inte kan vara fysisk, måste den betecknas som andlig. Denna andliga tillvaro upplevs alltså i ett helt annat tillstånd eller i en helt annan förnimmelsedimension än den fysiska och kan absolut bara upplevas med andliga kroppar. Den fysiska kroppen är endast byggd som redskapet för en medvetandekoncentration som består av tiden och rummet, och är därigenom helt obrukbar för en medvetandeform vars dimension ligger utanför dessa två realiteter. Liksom fiskens kropp är byggd för att befordra ett liv i vattnet och fågelns för ett liv i luften, är den fysiska kroppen byggd för att befordra ett liv i tiden och rummet. Och liksom gränsen för fiskens rörelseområde är vattnet, så är tiden och rummet gränsen för medvetandelivet hos det väsen som ännu bara kan förnimma genom den fysiska kroppen. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt